Jag hatar grannarna nedanför

De vet inte hur man gör när man är tyst. Seriöst, är de tysta någon gång alls?! Nej, de skriker och gapar och smäller i dörrar mest hela dagarna… och kvällarna… och ibland även nätterna. Om jag skulle beskriva allt de gör, så skulle ni tro att jag skämtade. Men det är faktiskt sant. Orkar dock inte sitta här och spilla mer tid på att beskriva varför jag hatar dem så. Men skulle hela familjen nedanför dö, så skulle jag fira. Ja, så hemskt är det. Jag skulle verkligen korka upp champagnen och fira hela jävla natten.

Skönt i alla fall att Markus och jag har bestämt oss för att vara de sura och gnälliga grannarna, och gå ner till hyresvärden på måndag för att klaga, och för att få ett stopp på helvetet.

Jag önskar så att vi fick en annan lägenhet och kunde flytta härifrån i stället! Att det skall vara så förbannat svårt att få en bra lägenhet någonstans.

Hata hata hata…